fredag 28 september 2012

Mina Ärr!

Mina Ärr är en del av mig och min bakgrund!
Utan dem kanske inte jag hade varit här idag!
Utan dem hade jag inte varit den personen jag är idag!
Det fanns en tid då jag skymde mina ärr...

denna tid slutade för 4 år sen då jag träffade en person som har haft en stor betydelse i mitt liv som hjärtsjuk tack Verrisen för att du har fått mig att inse att jag ska vara stolt över mina ärr och inte skymma dem!

Nu vågar jag har lite mer u-ringade linnen och v-ringade t-shirt saker som jag aldrig klarade av att ha när jag var yngre!




mina 3 ärr som jag nu mera är stolt över!

Peace!

4 kommentarer:

  1. Tack själv Jonte!
    Du vet att du har haft en stor inverkan på mig med!
    Kanske inte hur jag ser på mitt ärr, men hur jag ser på livet och min personlighet! Det är genom dig jag har lärt mig att acceptera vem jag är som person, att jag inte behöver vara någon annan. Jag behöver inte leva upp till andras förväntningar eller föreställningar om mig, när det är så mycket roligare att bryta dem totalt =) Det är mycket roligare att springa och hoppa runt samtidigt som man säger "Nää jag har ingen ork alls, jag orkar ingenting!" som svar på frågan "Men hur är det med ork och så?" än att stå still och upprepa för sjuhundraelfte gången att "hjärtat är en muskel, och precis som alla andra kan jag träna upp den". =) Och juste! "The Game" ;-)

    SvaraRadera
  2. Hoppas att min son en dag kommer kunna vara lika stolt!
    Han har oxå ärr på ryggen vilket har varit jobbigt för honom med idrott och dusch.
    Var veckor när han helt vägra skolan när det var idrott.. :(
    / Kristin

    SvaraRadera
    Svar
    1. ett tips är att träffa andra som har ärr som vågar visa upp dem! det har gjort stor inverkan på mig!
      jag har varit iväg på många läger där alla har öppna skjuortor / uringat och som är stolta över sina ärr vilket har fått mig att få mer självkänsla :)!

      Radera
  3. Tack för tipset! Har inte blivit så mkt sånt, men får ändra på det! Lura iväg honom på läger kanske.
    / Kristin

    SvaraRadera